Ha, sicket skämt va? Jag fick en förfrågan att skriva om hur jag tränar nu under graviditeten… vilket just känns som ett megastort skämt. Den här gången blidde det lite annorlunda än mot min första. Då gjorde jag lite gravidyoga, tog långa beachpromenader och hundpromenader och så hikes förstås, innan det blev lite för tungt. Jag cyklade in i det sista och var pigg och alert.

Med min nuvarande graviditet så visste jag inte att jag var gravid de två första månaderna, och just de månaderna var jag helt upptagen med bokproduktion. Jag hade KNAPPT tid att ta ut Olive (hund) på anständiga promenader eftersom jag satt fasttejpad mot köksbänken eller vid datorn. Innan dess så gick jag lååååååångt varje dag.

Vi plåtade Mammaboost just då och mormor var över och hjälpte oss med Kalle. Efter det, när jag hade mer tid, innan jag åkte hit så var jag SÅ trött och så tog illamåendet vid och jag gjorde inte så mycket annat än att gå långa promenader med vagnen, leka i sanden med Kalle och fick in några hikes i bergen.

Thats it! Nu är det bara promenader som gäller, men när jag kommer tillbaka till Venice nästa vecka så SKA jag upp i bergen igen… innan jag blir för tung. Jag känner mig lite mindre rörlig denna gång. Magen sköt ut så snabbt och jag blev flåsigare än med Kalle. Kan det bero på att det är en tjejmage? Vet inte… men som ni ser så har jag inte mycket att komma med. Jag önskar jag kunde säga att jag springer på gym och så… men fasen vad jag tycker det är tråkigt. Kanske det tråkigaste som finns och känner verkligen inte för att börja heller. Nu får jag ganska mycket vardagsmotion, som betyder att jag böjer mig ner en miljon ggr per dag och plockar leksaker, kollar in myror som Kalle hittar och hasar runt med honom hela dagarna. Så still sitter jag inte i alla fall. 🙂

Men nästa helg byter jag lummiga ladugårdsvägar och kossor mot långa sandstränder och hikes i bergen… med skallerormar. Hua!