Det har gått två dagar sedan Åhléns drog tillbaka sin kampanj med en väldigt söt och glad Lucia som frontfigur. Anledningen var Lucians hudton och kön – och jag misstänker att de flesta har hängt med i det helt vansinniga förloppet. Hela händelsen illustrerar, på ett väldigt konkret sätt, hur viktigt det är att kämpa för barns rättigheter. Vilket jag indirekt är med och gör just nu.

Ni som läste mitt inlägg i måndags undrade kanske vad mitt inlägg om att bli en gladare människa hade att göra i en hållbarhetslogg. Jo, jag har fått förmånen att delta i kampanjen för #brisbot, som jag strax ska berätta mer om.

Men först grunden för mitt engagemang: Som vuxen är jag tacksam för att jag hade föräldrar som gav mig möjligheten att utvecklas till en människa som är trygg i mig själv. När jag blev retad för att jag var tjock kunde jag oftast släppa det eftersom jag någonstans hade en väldigt stark trygghet i mig själv. Och föräldrar som lyssnade på mig när jag trots allt behövde prata av mig. För visst blev jag ledsen ibland.
(Den kille som inte gav sig, trots att jag bad honom sluta retas, brottade jag en vacker dag helt sonika ner – och satte mig på honom tills han gav upp. Sedan sa han  – tro det eller ej – inte ett ord om att jag var tjock igen ;-)).
Stödet jag fick har också bäddat för min livssyn, tror jag. Att glaset är halvfullt och att problem är till för att lösas (eller släppa och gå vidare från).

Tanken på att det finns barn som inte har det stödet gör mig helt förtvivlad. Nu verkar till exempel Åhléns Lucia ha omtänksamma föräldrar – och många stöttande röster ute i cyberspace. Jag hoppas att det är tillräckligt för att han ska kunna gå vidare från det här. Stärkt och stolt, som han borde få känna sig.

Om vi återgår till mig själv igen: Hade jag inte haft mamma, pappa eller goda vänner att prata med hade situationen förstås varit väldigt mycket svårare. Kanske hade jag inte varit den relativt lyckliga människa som jag är idag. Som barn är man ju så utlämnad till andras omtanke och goda vilja.
Att ringa till Bris vet jag inte om jag hade vågat – att prata i telefon tyckte jag var allmänt jobbigt. Däremot tror jag att jag skulle ha kunnat tänka mig att kontakta en bot, om det funnits då. En bot man förstås inte ersätta mänsklig kontakt helt och hållet (sorgligt vore det då), men det kan vara en väg för barn som kanske inte vågar ta kontakt med andra, eller inte orkar vänta på att få hjälp.

Brisboten – som går live i Sverige idag – är en chatt där man kan ställa frågor om det mesta. Alla svar har skrivits av Bris kuratorer, som har lång erfarenhet av att prata med barn om deras problem.
Spread the word – och filmen som finns på www.brisbot.com/movie. Så kanske fler barn kan få hjälp med små och stora problem som gör deras liv svårare. Brisboten funkar både på svenska och engelska.

#brisbot #bris

Läs/se mer:
http://brisbot.com/movie/

http://www.svd.se/ahlens-drar-tillbaka-kampanj-efter-familjens-onskan