Soluppgång i Lappland. Foto: Liselotte Lundström

Julen spenderade jag hos mina föräldrar i Lappland. Det var där min kärlek till naturen väcktes – och med den intresset för miljöfrågor.

Kärleken till naturen tror jag att de flesta norrlänningar delar med mig. Men när det gäller miljöpolitiken blir det krångligare. Många gamla bekanta tycker att “Stockholmarna” överdriver farhågorna för miljön. “Vi andas ju frisk luft här”. Men framför allt är många skeptiska till politikerna.
Jag förstår till viss del varför. I norr är folk beroende av sina bilar. Kollektivtrafiken är i det närmaste obefintlig och många har långt till jobbet. Därför sticker det i ögonen när mp och S vill höja bensinskatten, oavsett om kostnadsökningen blir marginell även för dem som kör långt (bensinen var rekordbillig i år) eller inte. Det är liksom droppen i en utveckling som innefattar avfolkning, nedlagda sjukhus, arbetslöshet med mera.
Att mp dessutom vill förbjuda dubbdäck känns av naturliga skäl också väldigt verklighetsfrämmande för norrlänningarna, som måste köra långa sträckor på osandade/osaltade vägar (vad många missat är att förbudet bara gäller den zon som omfattas av trängselskatt. Norge har en sådan avgift sedan 1999, vilket har ökat andelen som kör dubbfritt till 85-90 procent av bilisterna i städer som Oslo och Bergen (Källa: Mittitrafiken)).

Vad jag egentligen vill säga med detta lite omständliga inlägg är att landets regering har en viktig och svår uppgift framför sig när det gäller att skapa förtroende, förklara varför miljöfrågorna är viktiga och skapa framtidstro i glesbygden. Och jag tror att det är viktigt att så många som möjligt är med på resan för att Sverige ska lyckas med resan mot ett fossilfritt samhälle.

Men jag hoppas också att 2016 blir året då vi lyfter blicken, ser de stora sammanhangen och tar ansvar för vår del i dem. Vi skapar inte ett bra och hållbart samhället – vare sig socialt, ekonomiskt eller ekologiskt – genom att sköta oss själva och skita i andra.
Vi är inte separerade från övriga världen. Utsläpp av växthusgaser – från huvudsakligen rika länder – påverkar alla länder, på hela vår planet. I år hörde jag många reagera på hur oförutsägbara vintrarna blivit. Det är bara en effekt av den globala uppvärmning som hela forskarvärlden idag är överens om har skett på grund av människans stora påverkan på jordens ekosystem.

Det är alla vi, tillsammans, som måste ta ansvar för planeten. Bara då blir det ett gott nytt år – i många år framöver.