I vårt fina kedjehusområde värmdes alla hus upp av olja från början. Det var bland det första vi åtgärdade…

Jag vet, de flesta har hört allt det där om att släcka lampor när man inte är i rummet (1), inte lämna hemelektronik i standby-läge (2), köpa el av bolag som har märkningen bra miljöval (3 – viktigast!) och så vidare. Men det är värt att påminna om. Så här mycket koldioxid – och pengar – kan du spara med ytterligare tre enkla insatser:

Åtgärder: Sänk innetemperaturen en grad (4), byt till snålspolande blandare i kök och badrum(5) samt byt till energieffektivt kylskåp (6).
Vinster: Du genererar drygt 860 kg mindre koldioxid per år, och sparar cirka 3000 kronor (Källa: artikel i Femina baserad på statistik från Energimyndigheten och Naturskyddsföreningen).

Allt som allt: 6 relativt enkla sätt att dra ditt strå till stacken!

Men det finns förstås fler aspekter på boendet. Som hur vi bygger dem, till exempel. Enligt EU-direktiv ska alla nybyggnationer (flerfamiljshus, villor etc) vara näranoll-byggnader från och med år 2020 (läs mer här). Nollenergihus är hus som utöver att uppfylla kraven för passivhus inte använder mer energi under året än vad den själv tillför. Det kan vara el från till exempel solceller eller värme som levereras till annan byggnad eller fjärrvärmenätet.

Eller så kan det handla om var vi bor. För några veckor sedan läste jag också en intressant artikel om att skapa mer hållbara städer. Den i USA vanliga lösningen att bo i en förort och köra in till jobbet inne i staden, samt att bygga stora shoppingcenter utanför stadens centrum, har gjort allt fler allt mer bilberoende samtidigt som stadskärnan blivit allt mindre levande. Nu höjs allt fler röster om att skapa fler boenden inne i stadskärnan, samt att satsa mer på kollektivtrafik och större butiksutbud i stället.Eftersom allt fler flyttar till städer världen över är det här en viktig knäckfråga att ta tag i.