Foto: Wikimedia

En lösning på världens bränsleproblem stavas sjöpung (man bara måste älska det  namnet).

– Av de substrat som finns tillgängliga i dag, som exempelvis matavfall, är mängderna begränsade. Om man ska utöka biogasproduktionen i framtiden så måste man ha något ytterligare. Då kan exempelvis sjöpungar vara en pusselbit i helheten, säger Kalle Svensson, handläggare på Energimyndigheten till DN.

Biogas består huvudsakligen av metan och bildas när organiskt material – avfall, matavfall, gödsel och annat – bryts ned av bakterier i syrefri miljö. I Sverige används biogasen just nu mest till fordonsgas.

I Tyskland odlas grödor som sedan rötas till biogas – men den sortens odlingar är inte hållbara eftersom vi behöver åkrarna till att odla människoföda på. Därför vänder forskarna blickarna mot sjöpungen i stället och startar nu testodlingar i stor skala, bland annat för att undersöka vilken effekt detta har på havsmiljön.

Miljövinsten kan bli dubbel – sjöpungen renar nämligen havet från fosfor och kväve som i för stora doser leder till övergödning.

Sjöpungarna är förstås bara en möjlig lösning på framtida energikällor, som behöver kompletteras med fler. Men jag håller tummarna blå för ett lyckat odlingsresultat!

I framtiden kanske jag kan fixa fruktsalladen i 3D-skrivare i stället ?

Kommer ni ihåg min trendrapport om vad vi kommer att äta 2016? Några dagar senare skrev Metro om framtidens mat – där just insekter nämns som ett sätt att hantera eventuell matbrist. Andra mer eller mindre fantasifulla lösningar är:

Odlat kött. Redan i i augusti 2013  serverades världens första hamburgare som odlats i labb. Nederländska forskare stod bakom den kulinariska upplevelsen.

Maneter. Hyfsat proteinrik och med en konsistens som gör den lämplig som grytbitar eller strimlad i sallad.
– Manetsallad är redan i dag en vanlig rätt i stora delar av Asien så det är egentligen inte så långsökt, säger Ulf Båmstedt, professor i marinbiologi på Umeå Universitet till Testfakta.

Tång och alger. Ingenting nytt egentligen. Kom ihåg att jag fick smaka alger (frästa i soja, tror jag) när jag jobbade på Hälsa för 8-9 år sedan. Och noribladen, som används till sushi, tillverkas också av alger. Men vi kommer att se fler användningsområden. I dag finns både kaviar och knäckebröd som framställts på tång och i flera svenska matbutiker kan man köpa torkade alger. I Sverige pågår också forskningsprojektet Seafarm med storskalig odling av makroalger som kan användas till biobränslen, nya material och till mat, skriver Metro.

3D-mat. Tyska forskare har tagit fram en ny typ av puré som kan användas i 3D-skrivare. Tack vare en hemlig ingrediens behåller purén den form som skapas med hjälp av 3d-skrivaren, tills matbiten kommer in i munnen. Svenska SP Food and Bioscience har också en 3D-skrivare för mat. Men purén måste ju fortfarande tillverkas av någon form av råvara, och vilka de är förtäljer inte historien…

Tyskarna verkar över huvud taget vara heta på gröten när det gäller nya livsmedelslösningar. Veckans Affärer berättar till exempel om startupföretaget Infarm, som tillsammans med innovationsbolaget Metrogroup, tagit fram en odling som kan installeras direkt i matbutiken. Tekniken innebär att inga bekämpningsmedel behöver användas, vattenåtgången är låg, och inga transporter behövs eftersom plantorna aldrig byter plats. Från odling i affären direkt till slutkunden, alltså!

Forskning och innovation FTW!

I höstas var jag på en föreläsning på temat mattrender. Mycket handlade om naturligt och hållbart, och idéerna (vissa nygamla) kring detta är många:

• Det är fortfarande inne att äta ”rent”. Det vill säga livsmedel med så kort innehållsförteckning som möjligt. Eller råvaror som är odlade så lokalt som möjligt och under bra förhållanden för producenten (Rättvisehandel).
• Smakerna i drinkarna går mot det ”jordnära”. Drinkar med tydlig smak av mineraler, stenar, lera – till och med cement. Eller så ska det vara blommigt, som i Gruit, en öl gjord på örter.
• Det talas om “Get Dirty”, vilket handlar om att använda allt, i stället för att slänga. Skal, fula grönsaker, mat med kort bäst före-datum, grönsaker från blast till rot, hela djuret… allt ska tas tillvara. Superbra, tycker jag!
• I hemmen har arbetet mot svinn just börjat. Ikea visade en prototyp på matbord (i Milano förra året) som man kan lägga  fram de ingredienser som finns hemma på, för att få recept baserade på dessa. Såg den själv, superspännande!
• Det handlar också om att odla mer på markens/naturens villkor för att inte utarma den. Växelbruk, äta efter säsong… gamla idéer som prövas igen.
• Och så den idé jag har svårast för: Äta insekter. Jag inser att det mest sitter i huvudet. Använder man dem på rätt sätt märker vi förmodligen ingen skillnad. Förra veckan bjöd Brödinstitutet Sveriges landsbygdsminister Sven-Erik Bucht på gräshoppsbröd, svenskt äpple, rökt rödbeta och kanderade larver (han verkar dock inte helt övertygad om insekternas förträfflighet…). Roliga bloggen Bugburger handlar nästan enbart om att äta insekter. Enligt en FN-undersökning från 2013 krävs det dessutom runt 12 gånger mer föda för att få fram ett kilo nötkött jämfört med ett kilo insekter och arealen som tas i anspråk för insektsodlingar är minimal jämfört med boskap.

Så i framtiden är det kanske inte tacos vi dukar fram till fredagsmyset, utan plockmat gjord på insekter? Ha en härlig kväll!