Därför äter vi mer kött – trots att vi vet att det är dåligt
Jag odlar mina egna bönor.. 😉
Som jag skrev för några veckor sedan: Våra middagsval kan verkligen göra stor skillnad för miljön och klimatet (läs mer här). Framför allt skulle det bra stor skillnad om vi åt mindre kött. Ändå äter vi hela tiden mer. Enligt Jordbruksverket så äter vi svenskar 85 kilo kött och charkuterier per person och år. 1990 var samma siffra cirka 60 kilo per år och 1960 åt vi bara 50 kilo per år.
Varför är det så svårt för så många att tänka om? Tänker på det extra mycket nu, när kött i långa rader läggs på grillen.
Dagens Nyheter skrev om det för ett tag sedan, och gjorde bland annat en intervju med Elisabeth von Essen, forskare vid Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, som jag tror slår huvudet på spiken.
– Det är rationellt att äta mer växtbaserat för att må bättre och hjälpa till med miljön. Ändå styrs vi av invanda beteenden och vad hjärnan vill äta, och det är socker och fett. Växtbaserad mat innehåller inte så mycket av det, säger hon till DN.
Gammal vana vinner ofta över intellektet, med andra ord.
Sedan går hon in på något som jag själv möter väldigt ofta – bland annat hos min man: Känslan att vegetarisk kost inte mättar.
– Biologiskt känner kroppen lättare mättnad genom att äta fett och animalisk föda. Om den inte är vad vid att äta växtbaserat får den inte samma känlomässiga upplevelse av mättnad som den brukar. I början handlar det därför också om att ställa om psykologiskt.
Själv har jag faktiskt inte upplevt det problemet. Under de tio år jag var helvegetarian tränade jag ofta 5 gånger/vecka och tyckte att jag klarade mig bra på vegetarisk kost, utan att gå omkring och känna mig hungrig. Men visst, jag åt helt klart större portioner då.
En tredje orsak till att vi äter kött tror jag är att många helt enkelt tycker att det är lätt och bekvämt att tillaga kötträtter. Man är van vid att utgå från kött som huvudingrediens och orkar inte försöka hitta en massa nya recept.
Som etnologen Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare, säger i samma DN-intervju:
– Det går att dra paralleller till flygresor. Alla vet att flyget orsakar stora utsläpp, men få vill vara utan sin solsemester om de har råd att åka på en.
Han är också inne på att kött är status, eftersom det länge varit dyrt och svårt att få tag på. Och att det finns ett klassperspektiv på frågan:
– Vi äter utifrån kunskapsnivå. Ju högre kunskapsnivå, desto mer ställer man upp bakom resonemanget om att äta mindre kött för miljö och hälsans skull.
Jag vet inte hur jag ska ställa mig till det sistnämnda. Jag tror att de flesta vet att kött tär mer på jordens resurser än vad grönsaksodlingar gör. Men man kanske inte orkar, hinner eller vill ställa om från det invanda.
Jag hoppas i alla fall fler inser hur stor skillnad våra middagsval gör för miljön.
Och att vi kan vända utvecklingen så att vi börjar se grönsakerna som huvudnumret, och kött som något man adderar ibland, i stället för tvärtom.
Jag tror också mer på att få så många som möjligt att göra små förändringar än att några få “går hela vägen” (även om jag själv vill börja äta helvegetariskt igen).
Richard Tellström tror att en sådan omställning kan gå fort, bara vi blir fler som ifrågasätter köttätandet:
– Vi gick över till att bli stora köttätare fort, därför borde vi kunna sluta fort också. Inte för att det är farligt för hälsan, men om vi tror att vi gör sociala förluster på det. Om du blir lågrankad inför andra för att du äter kött kan dina vanor ändras snabbt.
-
Kommentarer