Pannkakor gjorda på ekologiskt rismjöl från Saltå Kvarn.

Dagens gladaste nyhet: Sverige är bäst i världen på att köpa eko (OK, delad etta då)! Heja oss!

Detta enligt en halvårsrapport som konsultföretaget Ekoweb gjort på uppdrag av KRAV. Danmark har länge varit bäst på att köpa ekologisk mat, men efter årets första sex månader är Sveriges eko-konsumtion lika stor som i vårt grannland (med en marknadsandel på 9 procent).

Halvårsrapporten visar också att försäljningen av ekologiska och KRAV-märkta livsmedel ökar med sammanlagt 23 procent i dagligvaruhandeln och på Systembolaget.

• ICA: + 15 procent (försäljningsvärde)
• Coop: + 13,5 procent (försäljningsvärde)
• Axfood: + 33 procent (försäljningsvärde)
• Bergendahls: + 38 procent (försäljningsvärde)
• Lidl: +10 procent (försäljningsvärde)
• Systembolaget 42 procent (volym)

– Vi ser att konsumenterna driver omställningen till eko i butikshyllorna och det är den bästa signalen som lantbrukare i Sverige kan få. Nu jagar vi titeln ”bäst på att odla ekologiskt”, där Österrike är bäst i klassen, säger Johan Cejie, försäljningschef på KRAV.

Det är nästan det viktigaste att ta med sig, tycker jag: Att vi konsumenter faktiskt kan påverka marknaden med vår efterfrågan!

Och så här ser utveckligen i Sverige ut på årsbasis. Försäljningssiffror, helår, av ekologiskt och KRAV-märkt:

2015: +39 procent
2014: +38 procent
2013: + 13 procent
2012: + 6 procent
2011: + 11 procent
2010: +11 procent
2009: + 18 procent

Låt oss fortsätta så!

(Fotnot: KRAVs halvårsrapport är en analys av ekomarknaden i Sverige under första halvåret 2016. Den omfattar de stora dagligvarukedjorna och Systembolaget, men täcker inte in ekoförsäljningen inom restaurang och foodservice. )

Läs mer:
KRAVs halvårsrapport: http://www.krav.se/sites/default/files/20160907krav_halvarsrapport_ekoweb.pdf
Ekoweb: http://ekoweb.nu/?p=10884&m=2124
Naturskyddsföreningen: http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/jordbruk/eko/varldens-snabbaste-historielektion-om-eko

Välj rätt frukt! Fat “Daisy”, från 275 kr, Potteryjo.

Blev helt beklämd idag när jag läste SVT:s artikel om att forskare mätt höga halter av bekämpningsmedel i barns urin. Studien gällde barn och vuxna i Danmark, men problemet finns även i Sverige.  I en vanlig fruktkorg hittas rester i 9 av 10 frukter och ofta från fler än ett bekämpningsmedel, enligt Naturskyddsföreningen.

Det är lätt att känna sig uppgiven när så kallade “matlarm” om gifter, bekämpningsmedel och cancerframkallande ämnen haglar. Men det går att göra något åt saken själv.
Det enklaste: Välj alltid eko om det går. Visst, det är ofta några kronor dyrare, men skillnaderna minskar i takt med att efterfrågan ökar. Plus att du slipper få onödigt mycket gifter i dig. Ytterligare plus: Miljön blir mindre belastad.

Det finns några värstingar. Väljer du ekovarianter av dessa frukter och grönsaker minskar du halterna bekämpningsmedel i kosten radikalt (att välja bort frukt och grönt är ju dumt, de innehåller ju massor av nyttigheter också!).

• Vindruvor. En granskning av Livsmedelverkets tester visar att 96 % av alla icke-ekologiska vindruvor innehåller rester av bekämpningsmedel, flera av dem känt problematiska. Tyvärr gäller det även russin och vin.
• Bananer. Rester hittades i 67 procent av testerna. Bananer besprutas ofta hårt med ett av värdens farligaste medel, parakvat, som skadar miljön och kan orsaka lungkollaps hos dem som odlar och skördar frukten.
• Äpplen. I 9 av 10 äpplen hittades rester av bekämpningsmedel. I en del äpplen hittades karbendazim, ett ämne som misstänks vara cancerogent, hormonstörande och reproduktionsstörande. Det går inte ens att skölja bort, eftersom det finns i hela frukten.
• Päron. Trots att Sveriges klimat passar superbra att odla päron i är det svårt att hitta “svekologiska” alternativ. Det kan vara värt mödan att visa att efterfrågan finns. Päron innehöll nämligen rester av bekämpningsmedel i 7 av 10 tester. Sverige har ett ypperligt klimat för ekologisk päronodling. Ändå är svekologiska päron nästan omöjliga att hitta i butik. Byt till eko – visa svenska päronodlare att efterfrågan finns!
• De flesta citrusfrukter. Behandlas ofta med imazalil, ett ämne som förlänger fruktens hållbarhet – men som misstänks vara cancerogent och hormonstörande. 95 procent innehöll rester av olika bekämpningsmedel. Mest i skalet, men också i fruktköttet.
• Paprika och chilifrukter. Icke-ekologiska varianter innehåller i stort sett alltid rester av syntetiska kemikalier.
• Basilika och koriander. Importerade varianter.

För att avsluta lite positivt, här är de frukter och grönsaker som är minst besprutade (med nackdelen att vissa transporteras långt): Avokado, majs, ananas, lök, sparris, mango, papaya, kiwi, zucchini, grapefrukt och blomkål.

Källor: Naturskyddsföreningen, Livsmedelsverket

Lite mer fakta om ekologiska livsmedel:

http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/jordbruk/eko/8-satt-att-doda-myter-om-ekologiskt

I framtiden kanske jag kan fixa fruktsalladen i 3D-skrivare i stället ?

Kommer ni ihåg min trendrapport om vad vi kommer att äta 2016? Några dagar senare skrev Metro om framtidens mat – där just insekter nämns som ett sätt att hantera eventuell matbrist. Andra mer eller mindre fantasifulla lösningar är:

Odlat kött. Redan i i augusti 2013  serverades världens första hamburgare som odlats i labb. Nederländska forskare stod bakom den kulinariska upplevelsen.

Maneter. Hyfsat proteinrik och med en konsistens som gör den lämplig som grytbitar eller strimlad i sallad.
– Manetsallad är redan i dag en vanlig rätt i stora delar av Asien så det är egentligen inte så långsökt, säger Ulf Båmstedt, professor i marinbiologi på Umeå Universitet till Testfakta.

Tång och alger. Ingenting nytt egentligen. Kom ihåg att jag fick smaka alger (frästa i soja, tror jag) när jag jobbade på Hälsa för 8-9 år sedan. Och noribladen, som används till sushi, tillverkas också av alger. Men vi kommer att se fler användningsområden. I dag finns både kaviar och knäckebröd som framställts på tång och i flera svenska matbutiker kan man köpa torkade alger. I Sverige pågår också forskningsprojektet Seafarm med storskalig odling av makroalger som kan användas till biobränslen, nya material och till mat, skriver Metro.

3D-mat. Tyska forskare har tagit fram en ny typ av puré som kan användas i 3D-skrivare. Tack vare en hemlig ingrediens behåller purén den form som skapas med hjälp av 3d-skrivaren, tills matbiten kommer in i munnen. Svenska SP Food and Bioscience har också en 3D-skrivare för mat. Men purén måste ju fortfarande tillverkas av någon form av råvara, och vilka de är förtäljer inte historien…

Tyskarna verkar över huvud taget vara heta på gröten när det gäller nya livsmedelslösningar. Veckans Affärer berättar till exempel om startupföretaget Infarm, som tillsammans med innovationsbolaget Metrogroup, tagit fram en odling som kan installeras direkt i matbutiken. Tekniken innebär att inga bekämpningsmedel behöver användas, vattenåtgången är låg, och inga transporter behövs eftersom plantorna aldrig byter plats. Från odling i affären direkt till slutkunden, alltså!

Forskning och innovation FTW!