Foto: Gram Malmö.

Ibland får jag känslan av att vi håller på att dränka oss själva i plast. Tidigare i år var en kompis till mig i Vietnam och skickade ett foto på de drivor av plastpåsar och små plastförpackningar som låg överallt i gränser och längs med trottoarerna. Vietnam är också ett av de fem länder som tillsammans står för 60 procent av all plast som hamnar i haven.

Men egentligen behöver man ju inte åka speciellt långt för att hitta ett överflöd av plast. Själv källsorterar jag nästan en hel stor pappåse med plast varje vecka (hur är det möjligt!!!). Det blir väldigt mycket plast på ett år, i bara ett hushåll.

Med det sagt: Det går inte att fastna i det negativa. Tycker jag. Det vore ungefär som att ge upp livet. Och jag gillar livet. Därför sätter jag mitt hopp till allt bra som händer i stället:

I England har man börjat ta betalt för plastpåsar i affärerna. Resultatet blev att artinvånarna använde 6 MILJARDER färre plastpåsar – bara under det första halvåret!
I Frankrike ska all plast ska vara borta från handeln från och med januari i år. Regeringen där anser att landet (förutom miljövinsten) kan tjäna pengar på plastförbudet, då man istället för att importera billiga plastpåsar från Kina kan låta franska företag producera biologiskt nedbrytbara påsar av majs eller potatis. Rwanda, Taiwan, Bangladesh, delar av Indien och Kenya har också förbjudit plastpåsar.

Världen över experimenterar entreprenörer med förpackningsfria butiker. Sveriges första finns i Malmö.  Tanken är att kunden tar med sina egna flaskor och burkar, fyller på det man ska ha och betalar i lösvikt. Meckigt att ta med egna burkar i början kanske – men jag tror att det är en vanesak. Kanske kan man hitta på något smart lådsystem som man kan sätta på cykeln/i bilen, lyfta över till varuvagn, och fylla på i butiken… eller nåt.

I Sverige föreslår regeringen att vi ska förbjuda mikroplaster i hudvård och annat. Superbra, tycker jag, och hoppas att fler länder tänker likadant.
Att införa en avgift på plastpåsar diskuteras också här i landet. Just do it!

Sedan finns det ju dem som försöker få bort plasterna som redan finns i vår omgivning, och återbruka dem på olika sätt. Jag har till exempel skrivit om holländska 20-åringen som hittat på ett system som dammsuger haven på plast, om Adidas som med hjälp av Parley tar upp gamla fiskenät från haven för att sedan tillverka skor och kläder av dem, samt Tretorn/Naturkompaniet som gjort regnjackor av just nät.

Det finns en massa negativa tendenser här i världen. Och så finns det en massa positiva. Frågan är bara vilka tendenser vi vill förstärka…

Jag tycker egentligen att vi borde få bort så mycket plast som möjligt i vår omgivning. Men det finns också en hel del i omlopp där ute – och den är det kanske en bra idé att återbruka och göra det mesta av så långt det går?

Adidas verkar vara på hugget när det gäller hållbarhet i allmänhet (kolla in samarbetet med Mini Rodini som jag skrev om här) – och återbruk av plast från haven i synnerhet.
Varumärket har utvecklat en process där plastföroreningar i haven gallras ut för att sedan omvandlas till garn och trådar, som i sin tur används för att tillverka en flexibel sportsko eller sportkläder av olika slag. I slutet av förra året lanserade företaget sedan dessa skönheter till joggingskor – tydligt inspirerade av haven även till utseendet. De kostar 220 amerikanska dollar (cirka 2 100 SEK) i butik.

Men målsättningarna stannar inte där. Under 2017 räknar Adidas med att producera 1 miljon par sneakers, av 11 miljoner plastflaskor!
Helt säkert handlar det hela till stor del om att skapa en snygg fasad för företaget, men det är svårt att inte bli liiite förförd av deras marknadsföring: “We are spinning the problem into a solution. The threat into a thread.”