Har ni upptäckt Mattias Kristianssons bok “Välkommen till vegoriket” än? Om inte – gör´t!
Så himla många goda och bra recept. Härmed utnämner jag dig till min nya husgud Mattias! Senast testade jag hans härliga beandilla (gjorde om lite efter vad jag hade hemma). To die for, trots att den inte innehåller minsta lilla ostbit.

Bästa beandillan
4 port

2 brk vita bönor
2 msk olivolja
1 msk chipotlepasta (finns i texmex-hyllan)
2 vitlöksklyftor, krossade
2 brk svarta bönor
1 röd lök
1 gul paprika
2 dl majskorn
salt, svartpeppar

8 mellanstora tortillabröd
Ev 2 avokador + 1 lime

Häll av spadet från vita bönorna och skölj. Låt rinna av i en sil och häll sedan ner dem i en matberedare.
Häll även ner olivolja, chipotle och rivna vitlöksklyftor. Mixa till puré. Skrapa ner i en bunke.
Häll av spadet från svarta bönorna. Skölj. Finhacka rödlöken och paprikan. Vänd ner allt i vita bönor-guckan. Salta och peppra.
Lägg ut fyra tortillabröd och fördela bönröran över dem i ett jämnt lager. Lägg på de andra tortillasbröden som ett lock.
Stek beandillasarna gyllenbruna i rapsolja, på båda sidor. Skär i trekanter och servera med tärnad avokado och lime.
Vardagslyx!

En väldigt god vego-wrap, som är både mustig i smaken och härligt mättande. Men var noga med att pressa ur allt vatten ur linserna – första gången jag gjorde rätten blev det som skulle vara puré en soppa i stället (då kryddade jag upp den med lite extra curry, tillsatte lite vatten och åt den som sådan i stället).

Wrap med linsröra och rostade grönsaker
4 pers

Linspuré:
2 dl röda linser
2 msk olivolja
1/2 citron, saften
1 vitlöksklyfta, pressad
1 tsk paprikapulver
 1 tsk sambal oelek
Salt och peppar

Wrap:
1 röd paprika
1/2 squash
Olivolja, salt, peppar
1 avokado
ca 8 tortillabröd
Ev koriander och/eller gräddfil

Linspuré: Koka linserna enligt förpackningen. Häll i en sil, låt svalna och pressa sedan ut det allra mesta av vattnet. Mixa ihop med olivolja, citronsaft, vitlök, paprikapulver och sambal oelek. Smaka av med salt och peppar.
Halvera paprikan och grilla dem högt uppe i ugnen tills skalet blivit lite svart och fullt av blåsor (10-15 minuter). Låt svalna lite och dra av skalet. Skär i strimlor.
Skiva squash, salta lite, låt ligga ca fem minuter och torka sedan av det vatten som bildas på ytan. Stek gyllenbruna.
Skiva avokado.
Nu är allt klart för montering i wrap! Smeta först ut linspuré, lägg en del av grönsakerna på och toppa ev med koriander och/eller gräddfil. Kan tänka mig att feta ost är gott på också, slår det mig, men det har jag inte testat…
Sååå mumsigt!

Det här med fredagstacos sitter djupt rotat hos mina barn. Själv är jag skeptisk. Så jag försöker hitta varianter och det här receptet (lite modifierat efter grundrecept på ica.se) gillade de skarpt. Man bör äta allt upp allt vid samma tillfälle – mjuka nachos var ingen hit dagen efter. 🙂

Nachos med kryddig bönröra

1 påse nachochips
2 dl riven smakrik ost

Bönröra:
2 pkt svarta bönor
1/2 röd löp
1 vitlöksklyfta, pressad
1 tsk sambal oelek
2 msk tomatpuré
1 msk chilisås
några matskedar vatten
salt och peppar

Salsa:
2 tomater
1/2 gul paprika
1/2 lime, saften och lite skal
0,5 msk olivolja
salt och peppar

Tillbehör:
Avokado
Isbergssallad
Ev Creme fraiche eller motsvarande vegansk
Massor med koriander!

Sätt ugnen på 225°C.
Bönröra: Skölj bönorna och låt dem rinna av. Skala och hacka lök och vitlök. Fräs hälften av rödlöken och vitlöken i olja.. Sänk värmen och rör ner bönor, sambal oelek, tomatpuré, chilisås och vatten till lagom konsistens. Låt allt bli varmt och krydda med salt.
Salsa: Skär tomaterna i små tärningar. Dela, kärna ur och hacka paprikan. Blanda ihop med resten av rödlöken. Pressa över limesaft och rör i olja, smaka av med salt och peppar.
Nachos: Häll ut chipsen – ca 3/4 av påsens innehåll– på en plåt och fördela bönröran och sist osten ovanpå. Gratinera mitt i ugnen ca 10 minuter.
Tillbehör: Dela, kärna och gröp ur avokadorna. Skär i bitar. Skär salladen i strimlor. Strö avokado och sallad på plåten och servera med salsa, crème fraîche och färsk koriander (för den som vill – själv tycker jag att det aldrig kan bli för mycket koriander).