Jag är inte helt bekväm med ordet. Menskopp. Vilket kanske bara är ett tecken på att jag borde läsa Clara Henrys bok och växa upp någon gång. För det är ju ingenting att skämmas över. Mens alltså.

Fler och fler av mina vänner sjunger menskoppens lov. Inga jobbiga bindor eller tamponger som skaver längre. Säkert och bekvämt. Men framför allt: Tänk vilken effekt på sopberget det skulle ha om man slapp slänga alla dessa sanitetsskydd! Undrar hur många man gör av med på en livstid? Tanken svindlar. Själv har jag inte köpt någon menskopp än. Men jag ska. Det är det som är veckans fokus.

Artikeln i DI Weekend gav ytterligare en dimension i ämnet. Där berättar skribenten om en skola i Nairobi där menskoppen (utdelade i svenska projektet The Cup) är förutsättningen för att vissa flickor ska kunna gå i skolan ordentligt. Deras föräldrar har inte råd med dyra sanitetsskydd, så flickorna fick förut stanna hemma från skolan en vecka per månad.

Tänk att en enkel, skålformad plastbit kan göra sådan skillnad i flickors och kvinnors liv…