Veckans miljöhjälte: Han jobbar för hållbar hemtextil
En av de bästa sakerna med jobbet som journalist är att man får chansen att träffa så många underbara eldsjälar. Man kan liksom ingenting på djupet själv – men får skriva om en massa stjärnor som gör det. Och så alla dessa eldsjälar, som driver projekt, kommer med nya idéer, uppfinner… Det är verkligen en ynnest att få träffa sådana personer.
I förrgår fick jag chansen att träffa en man som är både och. Kunnig, med ett hjärta som brinner. Här har jag sammanfattat en liten del av allt vi pratade om. Låt mig presentera Jan Franck, VD för Classic Textiles of Sweden, som verkligen försöker ta ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågan.
Varifrån kommer ditt engagemang för miljön?
– Det började för ungefär 20 år sedan när jag besökte fabriker i Indien och fick se hur illa ställt det var. Jag frågade till exempel varför det inte fanns någon äldre som kunde lära ut hur man hanterar kemikalier. Svaret jag fick var drabbande: ”Det är ingen som jobbar med det här i mer än fem år, sedan dör man”. Förutom det och allt barnarbete, så reagerade jag också på kvinnas ställning. De hade inga rättigheter! Allt det hör ihop för mig.
Berätta lite om hur du och dina medarbetare jobbar med hållbarhet.
– Bomull är ju en miljöbov som slukar väldigt mycket vatten. Men även infärgningen kräver mycket vatten. Därför har vi fokuserat ganska mycket på att arbeta med det. Till exempel började vi fundera över hur vi skulle kunna ta vara på restvattnet i fabriken. Vi kom på – och det var inte jag utan en av mina medarbetare – att man kan tillföra kobajs i vattnet! Det som händer är att bakterierna som finns i avföringen ”äter upp” kemikalierna i vattnet, blir tunga och sjunker ner till botten medan resten av vattnet – nu renat – kan gå vidare i systemet.
På tal om infärgning: Jag har hört att det inte går att färga textilier på ett miljövänligt sätt. Stämmer det?
– Fixera färgen, menar du? Jo, det går. Det är ungefär som mästerkockarna brukar säga, allt hänger på råvaran. Det är ofta svårare, särskilt när det gäller färgtryck, men det går.
På senare tid har ni lanserat många återbruksprodukter.
– Ja, jag har funderat mycket på det där med recycling. Tanken är god, men i många fall tillför man så mycket skit i produkterna. Vad innehåller allt lim, som man sätter ihop olika delar med? Och färgen? Jag ville försöka hitta ett sätt att recycla utan att tillföra en massa till de nya produkterna. Så vi tog kontakt med några fabriker som jobbar för de stora klädkedjorna och kom med ett förslag: De färgsorterar tygspillet i sina fabriker och vi tar hand om avfallet åt dem – för att sedan tillverka nya textilier av det. Då behöver man varken odla ny bomull eller färga på nytt, så det påverkar miljön mindre än att använda till exempel ekologisk bomull.
– Men man ska komma ihåg att garnet bara en del av produktionen. Etiketter, förpackningar, frakt… vi är verkligen inte perfekta utan försöker förbättra alla delar kontinuerligt.
Hur tänker du kring konsumtion generellt?
– Jag brukar gärna ta bananer som ett exempel. Tidigare var ingen beredd att betala extra för ekologisk frukt. Idag säljs nästan bara ekologiska bananer. Jag tror samma sak kommer att ske i andra branscher. Sedan tänker jag själv mycket på hur mina barn och barnbarn ska ha det. Om vi inte försöker förändra produktionen och villkoren där varorna produceras, till exempel Indien, får vi ju hit en massa skit också! Tyget, fullt av kemikalier, kommer så småningom att brännas upp vår sophantering och påverka naturen här. Det vill jag motverka.